Mitt liv - min vardag

Detta är miitt liv, min vardag och mina funderingar om min tro och livet i allmänhet. När bloggen startades 2008 var jag fru till en pastor, men på senare år har min man bytt jobb och just nu är han säljare inom Örebrodistriktet för ett företag, men bloggen får fortsätta att heta det den alltid hetat. Jag är också mamma till Seth och Tess, som lever och Silas, som inte fick leva.

Seth åtta år!! Hurra!!!

Hurra för Seth idag!!! 

Ja, vi laddar ju alltid om för födelsedag på jul. 

En förväntansfull kille vaknade vid 6 och fick spela på pappans iPad. 

Han är duktig på att vänta vår kille. 

Kl 8 kördes alla de andra upp ut sina sängar för att sjunga och fira Seth. Han hade beställt att vi även skulle sjunga versen: "då ska han skjutas på en skottkärra fram", så det gjorde vi. 

(Mina mobilbilder blir så suddiga nu för tiden. Jag vet inte varför. Jag får visa fler bilder från kameran som är bättre, men då måste jag ha datorn så det får bli när vi kommer hem igen.)

Han fick många presenter, men här öppnar han en ketchupflaska. Killen älskar ketchup!! 

Han fick även en telefon som han kan ringa på - med stränga regler för vi tycker inte han är så gammal än, men han har börjat vilja va hemma själv mer och då är det bra om han kan ringa oss och vi honom! 

Han blev lite förvånad när paketet började ringa :). 

När paketen var öppnade fikade vi lite i soffan i vardagsrummet. 

Christian, Seth och farmor.

Älskade barn!!!

Framåt dagen ringde kusinerna. Glädje! Gammelmormor och gammelmorfar ringde oxå och mormor och morfar förstås :). Han har fått sms från Cornelia och någon mer som jag inte minns nu. Så stolt och glad kille! 

Hugo i telefon.

Vi har inte träffat Seth så mycket idag för han hänger bara med Jona... Men han är nöjd och glad och det är det viktigaste!!  

Imorrn får ni se den konstigaste tågtårta jag har gjort :) men den bilden är i kameran fortfarande. 

Älskade Seth som redan är åtta år!! Vår ensvisa, pratiga, frimodiga, omtänksamma, godhjärtade, snälla, härliga åttaåring!!! Idag är en sån dag då jag gråter av tacksamhet att han gavs till oss. Att vi får vara hans föräldrar och får ta hand om honom. Min bön är att vi ska göra det så bra som det bara går och ge honom en stadig grund att stå på, eftersom livet i sig bjuder på stormar, regn, skyfall, sol, värme osv. Men får han en bra grund att stå på kommer han kunna ta livets olika delar. 

Jag avslutar här med en bild på Tess och hennes "lilla" gosedjur som hon fick av kusinerna :). 

Kram 

Grattis Seth! Och vilket litet gosedjur ;) God fortsättning!