Kisa

Nu är vi här. Eller ja, det har vi ju varit sen lunch... Hanna och Albin var här när vi kom. Som Seth har längtat!! (Både efter dem och mormor och morfar).

Vår Tess är ju ganska skeptisk, eller vad man ska kalla det, till folk. Hon är glad och social så länge hon är i någon av Stefans eller min famn, men hon börjar gråta så fort någon annan tar henne. Och det är ingen fas för sån har hon varit mer eller mindre sen hon föddes. Så mormor och morfar jobbar på att bli "accepterade" eller vad man ska kalla det. Lillfisen. Hon är den hon är och vi får bara acceptera det. Seth var alltid öppen mot alla och brydde sig inte vem han var hos och hade aldrig blyga perioder, men han är den han är och Tess är den hon är. Det roliga är att hon kan va jättesocial och charma folk bara hon är i min eller Stefans famn. 
Jaja. Här sitter iaf morfar och jobbar på deras relation :)



Det går rätt så bra :).

Nu ikväll, när barnen somnat, tog vi fram datorn och tittade på " i huvudet på Gunde Svan". Oh så bra det är!!! Rekommenderas varmt!! 

Men nu ska jag stänga mina blågrågrönbruna och sova. 
God natt :)

Kommentarer
Postat av: Johanna

Oskar grät varje gång han såg sin farmor under första levnadsåret... Sen fick han glass av henne =) Lättmutad!

Svar: Lite skönt att höra :)
Maria

2013-11-01 @ 11:28:59
URL: http://livet-enligt-johanna.blogspot.com
Postat av: Anonym

Hej Maria! Hälsa mormor och morfar och gamle-mormor och -morfar! Kram/Berith

Svar: Absolut!!
Maria

2013-11-01 @ 12:04:05

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0