Mitt liv - min vardag

Hej där ute i fredagsmyssverige. 

Hur är det? 

Här är det rätt så lugnt nu. Barnen ligger i sina sängar - än så länge - och jag ska läsa lite. Jag har inte läst sedan jag var gravid, tror jag. Men jag slukade ju böcker under graviditeten så jag har nog fyllt ett års kvot, men jag älskar ju att läsa så jag ska ta mig tid och ork att göra det lite på kvällarna nu. 

 

Idag har jag tänkt en hel del på att jag är stolt! 

 

Jag är grymt stolt över Stefan. Han är en fantastisk man, pappa och pastor. Att vara pastor ÄR verkligen inte alltid lätt (inget yrke är lätt hela tiden, men nu lever ju jag med en pastor, så det är det yrket och mitt eget som jag ser hur verkligheten är på ett nära sätt). Men han är grymt bra!! Och jag säger det med stolthet. 

 

Jag är grymt stolt över mina barn! De är fantastiska på alla sätt. Tess har jag ju inte hunnit känna så länge än, men hon är så go. Ibland blir jag trött, särkskilt när hon inte tar flaska och mat ;), men det måste man få vara. Seth är en otrolig kille. Han får sina utbrott och trotsanfall då och då, men då känns han bara som en normal kille. Han är - på riktigt - den finaste storebror man kan önska sig och den finaste killen man kan önska sig.

 

Jag är grymt stolt över mig själv, som får ihop livet med två barn, en man som är borta mycket, som fixar att hålla ihop hemmet på ett godkänt sätt och ändå känna att jag faktiskt orkar detta utan att vara helt slut när kvällen kommer. (Vissa dagar är jag naturligtvis väldigt trött, men det får man va!) Jag orkar ändå känna att jag är jag och inte bara en mjölkmaskin, fru och mamma. 

 

Jag är stolt över Stefan och mig, som gått igenom och går igenom svåra grejer, men gör det tillsammans och håller ihop i vått och torrt. Vi stöttar och bär varandra genom livet. Jag är stolt över att vi kan hitta glädje tillsammans och skratta tillsammans även de dagar då man helst vill lägga sig ner under ett täcke och inte resa sig på ett par dagar. 

 

Detta låter kanske allt annat än ödmjukt, men vet du... Jag har jobbat mycket på att komma hit, att kunna känna såhär och ändå förstå och veta att det har inte att göra med att man inte är ödmjuk bara för att man är stolt över vad man har och åstadkommer. (Lång och konstig mening... hoppas du förstår vad jag menar). Ibland kan jag känna att jag är en dålig fru och mamma, men tänk vad viktigt då att också känna att man faktiskt även är en bra och fantastisk fru och mamma :)

 

Japp, det var mina fredagsfunderingar denna vecka ;)

 

 

Seth har varit feberfri idag, men fortfarande förkyld och trött, så vi har softat hela dagen idag med. Men imorgon orkar han förhoppningsvis lite mer. Stefan är iväg hela dagen, men kvällen har vi tillsammans, så det känns bra. Vi får se vad vi hittar på. 

Nu önskar jag dig en amazing helg!!

Kramar