Mitt liv - min vardag

Dagen som varit har varit full med annat så jag har inte hunnit blogga, förrän nu =) Seth sover lugnt bredvid mig.

Han har nästan varit feberfri idag, men så fort att han blir ledsen eller skrattar för mycket, så får han lite svårt att andas, så vi försöker hålla honom lugn.

Nu till mitt avslutningsinternat...
Vi började ju i tisdags vid 9:00 med föreläsning om etik. Denna föreläsning höll på till 21 på kvällen, med bara mat och fikapauser. Gissa om man var mosig i huvet efter det! Tur att föreläsaren var sååå bra. Jacob Carlander heter han. Är präst och psykoterapeut. Duktig och pedagogisk. Han hade även med sig en terpihund, som var sååå söt. (Lovisa: det var en "Tovahund" =) Jättegullig.) Dagarna började sedan vid 7:30 med frukost och slutade 21 med kvällsmacka. Phu. Gissa om man var tom i huvet på kvällen när man la sig =)
Under dessa två år, som vi pluggat, har vi varit indelade i tre grupper, som träffats och pratat och jobbat ihop en timma varje föreläsningsdag. Min grupp var underbar! Den heter - eller hette - "Bläckfisken". Vi trivdes bra ihop och har skrattat grymt mycket ihop. Utan dom hade utbildningen blivit mycket tuffare än den var.

Här är min grupp "Bläckfisken":

Denna bild användes i vår tretimmarsredovisning...

Ja, vi redovisade i ca tre timmar... På torsdagen redovisade alla tre grupper vår grupprocess under dessa två år, utifrån Foulkes, Bions, Turkeys och Pichons gruppteorier. Låter det spännande..? Haha, det blev faktiskt bra! Vi hade varit ute och intervjuat folk på stan om grupper, spelat in oss själva i en sk "bikt" där vi satt och sa att vi verkligen tyckte illa om varandra, men sedan ändrade det till hur vi verkligen ser på varandra och att vi haft en bra tid. Mellan dessa redovisade vi vår process utifrån de olika "gubbarna/teoretikerna". Några i gruppen spelade också upp några fruktansvärt roliga sketcher om olika terapiformer. Det blev en riktigt lyckad redovisning faktiskt. De andra grupperna var också jätteduktiga och bra!

Efter en dag med ca nio timmars redovisning hade vi en festkväll. Vi fick trerätters (som vi fick varje kväll- lyxigt va?) och bjöds på musik från liveband. En riktigt lyckad kväll! Fredagen började också 7:30 och avslutades efter 16. Det var med sorg i hjärtat och med lättnad som jag lämnade Ramnäs. Dels för att det är såååååååååååå skönt att det är över och jag är sååååååååå stolt över att ha klarat denna svåra och tunga utbildning och varit nyinflyttad i Avesta och ha en liten son och vara gift med en pastor, som är borta mycket. Fantastiskt att vi fått ihop våra liv och att vi har det så bra tillsammans trots att mycket av vår tid gått bort pga studier. Det kändes också tungt, eftersom jag tycker det är roligt att plugga och för att jag inte längre regelbundet  kommer träffa alla härliga vänner jag fått under utbildning.

När jag åkte från Ramnäs märkte jag hur isolerade vi varit i fyra dagar. Bara umgåtts med varandra, haft föreläsningar, redovisningar och sånt och ätit. Det är ju liksom det enda vi hunnit med under dessa dagar. Jag har bara pratat med Seth och Stefan på telefon några minuter varje dag, mer har jag helt enkelt inte hunnit med. Märkligt, men skönt att komma ut i "riktiga" världen igen.

Två av de jag lärt känna bäst under utbildningen är:


Anders, som jag har pendlat mellan Sala och Västerås med varje utbildningsfredag. Kommer sakna våra pratstunder i bilen.


Och Ulrika, som tillhör den ironiska generationen =) Vi lärde känna varandra dag 1 för två år sedan och har haft en speciell relation sedan dess. Kommer sakna henne mycket, men vi planerar redan en fika och shopping i Västerås =)


En sk "facebookbild" med pussmun.

När jag bytt om till festkvällen i torsdags tog jag en "Blondinbellabild" hihi. Har dock inte lika snygga och dyra kläder som hon. Detta linne köpte jag för fyra år sen =) Men men, jag är nöjd och glad ändå ha ha.



Precis så här trött och glad var jag när jag fick mitt diplom. Jag är verkligen som jag ser ut. Hi hi. Bjuder på denna bild av en något trött version av mig!



Det har varit en verkligt härlig resa med mycket jobb, både studier, åkande och innuti. Jag har ju gått 50 timmar i terapi, vilket man måste för att bli godkänd. Oj, vilken resa det varit och vilken förmån att få gå i egenterapi.

Nu i helgen är det Avestafestival. Vi var nere på den en kort sväng. Det är härligt när solen skiner och massor av glada människor är ute. Härlig stämning! Stefan fick ta emot ett stipendie av lions. Han fick det för sitt arbete med ungdomarna i Speedwayen här i Avesta. Pengarna går till Masarnas ungdomsverksamhet. Kul att han fick det!!! Han kan verkligen vara nöjd med sitt arbete med dessa ungdomar.


Jag är stolt över min man =)

Nä, nu är det dax för kudden.

Blessings