Mitt liv - min vardag

Idag är det tre år sedan vi packade in vårt bohag i en flyttbil och körde upp från Örebro till Avesta. Vi slapp bära kartongerna själva, eftersom vi fick flyttfirman betald. Och vi behövde inte flyttstäda eftersom mäklarfirman som sålde vår lägenhet betalade det. Oh, så skönt. Det är jobbigt att flytta utan att behöva städa och bära tunga kartonger. När vi flyttade från Alingsås till Örebro 2003 var vi först på bröllop i min hemstad , som ligger ca 30 mil från Alingsås, på lördagen, sov några timmar, åkte till Alingsås och packade in allt i två släp (vi fick oerhört mycket hjälp av vänner) sedan sov vi och åkte till Örebro på måndagen, packade ut allt, åkte tillbaka till Alingsås och städade på tisdagen och åkte sen tillbaka till Örebro. På onsdagen åkte Stefan på ett inledningsinternat med sin klass och mamma kom och hjälpte mig att packa upp. På fredagen började en släktträff utanför Örebro, som vi valde att bara vara med på lördagen... Phu. Så var det alltså inte denna gång =)

Nu kommer massa bilder från vår flytt. Jag vet att det är många bilder, men jag tycker vår son är så sanslöst söt, så jag vill visa ;o)


Seth hjälper till att packa =)


Seth hjälper till i köket




Allt porslin är nerpackat så vi fick äta med plastbestick sista dagen =)


Sista frukosten bland flyttlådor på morgonen den 25/4 - 07


Från en annan vinkel...


När flyttlasset kommit till vårt nya hem fick Seth provsitta flyttbilen. Lycka!


Nu började jobbet med att packa upp allt igen...


och bygga ihop de nyinköta möblerna.


Vad mycket yta vi har nu om man jämför med de 57 kvm vi bodde i på tredje våningen i Örebro =) Nu har vi 126 plus 126 kvm att röra oss på, plus tomten. Lite skillnad.


Det fanns inget staket när vi flyttade hit, så det var bland det första som kom upp. Seth hade ingen urskiljningsförmåga utan sprang långt och fort, så vi behövde få upp en gräns så han inte försvann =)

Mycket bilder som sagt, men jag blev nostalgisk...

Dagens journalgroda:
"Smärta, framför allt på kvällarna när han lägger sig ner. Försvinner med hjälp av en värktablett som han lånar av sin mor, och vars namn han inte vet."