Akuten - Javisst
Vid 21 tiden igårkväll gav jag upp och ringde sjukvårdsupplysningen, som skickade oss till akuten. Vi hade då varit uppe och ute med honom, när han fick svårt att andas, men det blev bara värre och värre. Efter att han fått både ipren och alvedon sjönk febern något och det var ju skönt. Vi hade tur för det var nästan inget folk på akuten så vi blev mottagna direkt. Vi fick sitta i ett rum och vänta och dörren var öppen. Samtidigt som doktorn kom och gick ute i korridoren hostade Seth och doktorn sa: Jaha, här var det krupp hör jag =) Så han behövde inte ta några prover eller så utan fick andas in adrenalin, dricka kortison och någon braig hostmedicin. Så efter ca en timma var vi hemma igen.
Kortison och adrenalin är inte så vänlig mot sömnen... Detta har gjort att Seth och jag sovit knappt 5 timmar inatt. Det märkliga är att Seth inte velat sova något idag på dagen ännu... Men han är så trött så han går mest runt och är arg och trött och gråter när det inte blir som han vill. Med tanke på att jag är tröttare än Trötter (i Snövit och de sju dvärgarna) så är inte detta någon bra kombination. Jag biter ihop och tänker att jag är den vuxna och får allt hålla humör och tålamod uppe =).
Han har inte lika hög feber idag, men har fortfarande feber och han kan inte prata ordentligt utan kraxar mer. Han hostar en del också, så det känns bra att vi fick med oss hostmedicin hem.
Den här björnmasken fick Seth av den snälla sjuksköterskan som hjälpte oss med adrenalin och annat. =)
Som ni ser sov Seth och jag nere i soffan. Dels för att han själv ville det och dels för att Stefan, som jobbar idag, behövde få sova lite mer än vad vi gjorde.
Jag har börjat lite smått att plocka undan julen. Får ta det lite pö om pö, eftersom allt går långsamt idag och Seth inte är på humör ;o) Det känns sorgligt att plocka bort det... jag älskar ju julen.
Ska nog läsa lite ur min "En värld utan slut", nu när Seth tittar på Byggare Bob.
Ha en skön dag!!!
Hej! Skönt att det gick bra med den falska kruppen till slut. Det är jobbigt. Vi har fått åka in en gång med Hugo och det var första gången han fick det. Han behövde dock aldrig mediciner. Nu när han blir förkyld vädrar vi ur rummet på kvällen så det är kallt. Vi har även pallat upp sängen lite i vissa fall. Vid ett par tillfällen har vi fått öppna fönstret mitt i natten, sen har vi suttit där och druckit kallt osv. Det har löst sig. Hoppas ni slipper fler turer till akuten!
Hälsnigar Jenny
Typiskt! Som vi brukar säga i den här Kindevågiska familjen...men vad skönt att allt gick bra och att han fick hjälp. Hoppas du får en chans att vila upp dig snart...jag lider med dig!
Kram på er alla tre!