v 13
Vecka 13
"Barnet är färdigformat
Alla ditt barns organ, ben, nerver och muskler har bildats. Nu gäller det bara att allt ska mogna och börja fungera tillsammans. Det är det som händer just nu: ditt barn spänner och utvecklar muskler och leder för fullt. Skelettet består fortfarande av brosk som långsamt blir till ben allteftersom brosket hårdnar.
Även om barnet inte kan svettas inne i livmodern är svettkörtlarna fullt utvecklade.
Barnet rör på bröstet nu precis som om det andades. Det övar, och kommer att fortsätta med det tills det föds."
Källa: Libro.se
Visst är det häftigt!!!
För mig är det svårt att förstå att man kan tro att vi är skapade av slumpen. När man läser om barnets utveckling i magen är det för mig tydligt att Gud finns och att varje barn är ett under. Skulle allt detta kunna hända om Gud inte finns!? Jag vet ju förstås att alla inte håller med mig i detta, men för mig är det tydligt =)
På samma hemsida står det om mamman att man ofta börjat må bättre nu och att man kan bli sugen på olika maträtter, har svårt för vissa lukter och har lätt för ytterligheter i känslolivet.
Jag mår fortfarande väldigt illa och har svårt att vara uppe längre stunder. Har hittat flera på familjeliv.se som har det liknande som jag, så det verkar ju inte vara så ovanligt. Ändå känns det ibland som att jag blir ifrågasatt och måste försvara att jag mår så dåligt...
När det gäller kravings, så har jag inte så mycket. Är sugen på jordnötter och bananer ibland och jag dricker gärna typ lingondricka eller svartvinbärsdricka. Jag kan absolut inte äta kött. Jag klarar inte av lukten av vitlök och jag mår illa varje gång jag öppnar kylskåpet (märkligt)... När det gäller mitt känsloliv så har jag aldrig varit "pmsig" eller vad man ska säga. Jag har inte brusat upp och tappat humöret något än så länge. Däremot gör illamåendet att jag inte har samma tålamod med Seth som jag brukar ha, men det är ju inte så konstigt. Jag känner mig ledsen ibland, men det är ju pga att jag mår så dåligt och inte orkar och kan göra det jag brukar, så det är ju inte heller så konstigt. När jag var gravid med Seth var jag som vanligt i mitt humör, förutom en kväll när jag var oförklarligt arg och jag sa då till Stefan att jag bara var arg, utan anledning. Då killade han mig på ryggen och då rann ilskan av mig =) Smart man!
Nä, nu ska jag nog kolla på en film. Hoppas du får en bra dag!
Ja, visst är livet fantastiskt skapat!
Håller med dig, hur kan man tro att allt detta bara är en slump? Jag fascineras varje dag på jobbet över alla små fantastiska skapelser som föds, så väluttänkta och fungerande. Jag hoppas att vi nu går mot varmare, ljusare dagar med fågelsång och vårdofter och att ditt illamående ska minska så att du kan få ny kraft och kunna njuta fullt ut av din familj och ert nya underverk /Kram Maria
Ja, visst är det underbart och finurligt uttänkt att något så fantastiskt kan växa ur kärlek :o)Som sagt nu hoppas vi på bättre dagar med vår och värmande sol! Kram vännen
Tänk att du redan är i vecka 13 (fast jag vet ju att det var tuffa veckor att ta sig igenom) men snart har du kommit halvvägs :o)
Styrkekramar Lovisa
Instämmer! Det är verkligen ett fantastiskt mysterium att "ingenting" blir en unik människa!!!!
Kommer du ihåg: "Allt har Han skapat av ingenting, blott ett ord och jorden blev till..." Lite samma sak är det ju med ett barn som blir till. Ja du fattar vad jag menar. Kram på dig tappra syster!
