Mitt liv - min vardag

Har mått konstigt de senaste dagarna, men har inte vetat om det är rent fysiskt eller om det är för att sorgen kan sätta sig i kroppen. Men så har det börjat göra mer och mer ont i livmodern igen så idag fick vi åka akut till Gyn i Falun. Det visade sig att jag återigen har en eländig infektion i livmodern och blod som har fastnat i den så att det är alldeles för mycket igen. Så nu får jag gå igenom samma behandling som för ca två veckor sedan plus tio dagars dubbel antibiotikakur, precis som förra gången. Det är tyvärr en ganska smärtsam behandling och jag mår inte så bra.
Vi hyrde Sandra Bulloks senaste film och skrattade gott åt den. Det kändes skönt att få skratta i eländet.
Seth är ju sådan att när jag är hemma vill han vara med mig och idag är inte det så bra, eftersom jag har rejält ont och mår dåligt. Det är besvärligt för Stefan att försöka hålla honom sysselsatt så han inte är på mig hela tiden. Just nu är de ute och målar brädor till garaget och det funkar än så länge. Seth kommer in då och då och ropar på mig och berättar hur det går och det går ju bra så länge jag slipper gå upp ur sängen... 

Jag blev sjuksriven nästa vecka på heltid också, så att kroppen ska kunna återhämta sig och så ska jag på återbesök om en vecka så får vi se hur det är då.

Tack och lov så får vi så fantastiskt bra bemötande av läkare och så och det betyder mycket när man har ont och mår dåligt.

Detta innebär att jag inte har något roligare än såhär att berätta idag. Det känns faktiskt ganska eländigt alltihopa nu...