Mina syskon
Jag har fått en bra lista av en bloggkompis och fd kollega. Om man får bloggtorka så är det 30 förslag på ämnen som man kan skriva om, eller så kan man ju ta ett ämne om dagen i en månad. Jag väljer att ta ett ämne då och då :)
Idag blir det "mina syskon".
De nämns ju med jämna mellanrum i bloggen, men jag tänkte berätta lite mer om dem...
Jag har en syster, Åsa, som är fem år äldre än mig och en bror, Marcus, som är två år äldre än mig.
Åsa är gift, med Janne och bor på en gård, eftersom Janne är ekologisk jordbrukare. Att syrran blev "bonnmora" var nog bland det bästa som hänt henne, det var liksom som om hon hittade hem (det är mina ord och inte hennes, men jag tycker det ;)). De har två barn, Albin som är lika gammal som Seth och Hanna, som är 1 1/5 år yngre.
Åsa var tidigare missionär, vilket jag tycker är häftigt. Hon är sjuksköterska i botten och åkte bl a till Afrika för att hjälpa människor där. Beundransvärt tycker jag! Hon jobbar som sjuksköterska igen och det är också beundransvärt! Det är inte ett lätt yrke och man har inte jättebra betalt, men man får hjälpa andra och man kan varje dag göra skillnad i en människas liv. Både mamma och syster har jobbat inom äldrevården och fick även mig att jobba där på somrarna när jag var yngre. Det är en erfarenhet jag är jätteglad att jag fått. Nu hamnade jag visst på ett sidospår ;)
Min syster är en hejare på husmorsgöromål, såsom att göra eget örtsalt, egen tomatsås, baka, laga mat osv. Hon är också hur bra som helst på att knyppla och sy och sånt. Där är hon lik min mamma och min mormor. Jag har aldrig själv intresserat mig på det sättet för sömnad och sånt, men är kreativ på andra sätt och älskar att pyssla med blommor och scrapbookgrejer. Det är häftigt att se att samma ådra finns i familjen, men den tar sig i uttryck på olika sätt.
Min bror Marcus är gift med Lovisa (som är två år yngre än mig och detta var liiiite jobbigt för honom, eftersom jag alltid har varit "liten" ha ha). De har Hugo, som är lika gammal som Seth och Alva som är två år yngre och en liten "kiwi" i magen, som kommer nästa år. Ja, som ni förstår fick vi varsin pojke samma år - de tre musketörerna - det är hur coolt som helst tycker jag. Bror min är grymt musikalisk och har utbildat sig inom detta ämne, men efter fyra års heltidsstudier och två års halvtidstudier på högskolenivå omskolade han sig och tog magister i eknomi. Nu jobbar han alltså som ekonom, men spelar en del på fritiden. Han är väldigt händig (där har vi familjeådran igen, men den tar sig uttryck på annat sätt än för oss "kvinnfolk", men väldigt lik pappa ;)) och han har alltid något projekt på gång i huset de bor i. Han är en väldigt varm och rolig människa och hittar han på ett uttryck - vilket han gör ofta - så sätter det sig och folk runtomkring börjar använda det. Mor tuta är ju ett sådant (som vi numer kallar mamma).
Jag tycker mycket om att sjunga när Marcus spelar piano till. När vi var yngre spelade jag fiol och ville ibland att Marcus skulle kompa ett stycke på pianot. Det var han inte lika förtjust i - kanske berodde det på mitt fiolspel ha ha. Jag tror han gillar mer att spela när jag sjunger, även om det inte blir så ofta.
När vi var barn var vi som familj ute och sjöng ihop. Det tyckte jag var jätteroligt!! Marcus sjöng solo, eftersom han hade fin gossopran och syrran och jag spelade en del fiol. Ja, jag började spela, eftersom syrran spelade-ville antagligen vara som henne :). Jag tjatade och tjatade så jag fick börja ta privatlektioner, eftersom jag var för liten för att få gå i den kommunala musikskolan. Jag tog lektioner i nio år, men tyvärr spelar jag inte längre, så de få gångerna jag tar fram min fiol låter det inge vidare. En melodi som sitter i fingrarna och aldrig kommer gå ur är "Äppelbo" och det passar ju bra nu när jag bor i Dalarna :)
Vi bråkade en hel del som barn och gav våra föräldrar gråa hår, tror jag ;) så några änglar var vi inte, men vi hade även stunder då vi hade roligt.
Jag minns att jag brukade ligga och läsa högt - trots att jag inte kunde läsa. Vi delade rum och jag kan inte ha varit äldre än fem år, eftersom jag började läsa som femåring. Mina syskon blev gaaaalna på mig när jag låg i sängen och hittade på historier som skulle läsas högt för mina gosedjur och de ville sova och ha tyst. Ha ha, ja, det var nog inte alltid lätt att ha mig som lillasyster.
Nä, nu ska jag sluta skriva, kan visst hålla på hela kvällen verkar det som. Nu ska jag fixa lite julklappar via nätet till min sjukling till man. Han har JÄTTEhög feber idag och har varit hos doktorn. Hoppas han blir piggare snart!!!
Tack än en gång för att du följer min blogg och intresserar dig för mitt liv!!
Kom ihåg att du är värdefull!
Idag blir det "mina syskon".
De nämns ju med jämna mellanrum i bloggen, men jag tänkte berätta lite mer om dem...
Jag har en syster, Åsa, som är fem år äldre än mig och en bror, Marcus, som är två år äldre än mig.
Åsa är gift, med Janne och bor på en gård, eftersom Janne är ekologisk jordbrukare. Att syrran blev "bonnmora" var nog bland det bästa som hänt henne, det var liksom som om hon hittade hem (det är mina ord och inte hennes, men jag tycker det ;)). De har två barn, Albin som är lika gammal som Seth och Hanna, som är 1 1/5 år yngre.
Åsa var tidigare missionär, vilket jag tycker är häftigt. Hon är sjuksköterska i botten och åkte bl a till Afrika för att hjälpa människor där. Beundransvärt tycker jag! Hon jobbar som sjuksköterska igen och det är också beundransvärt! Det är inte ett lätt yrke och man har inte jättebra betalt, men man får hjälpa andra och man kan varje dag göra skillnad i en människas liv. Både mamma och syster har jobbat inom äldrevården och fick även mig att jobba där på somrarna när jag var yngre. Det är en erfarenhet jag är jätteglad att jag fått. Nu hamnade jag visst på ett sidospår ;)
Min syster är en hejare på husmorsgöromål, såsom att göra eget örtsalt, egen tomatsås, baka, laga mat osv. Hon är också hur bra som helst på att knyppla och sy och sånt. Där är hon lik min mamma och min mormor. Jag har aldrig själv intresserat mig på det sättet för sömnad och sånt, men är kreativ på andra sätt och älskar att pyssla med blommor och scrapbookgrejer. Det är häftigt att se att samma ådra finns i familjen, men den tar sig i uttryck på olika sätt.
Min bror Marcus är gift med Lovisa (som är två år yngre än mig och detta var liiiite jobbigt för honom, eftersom jag alltid har varit "liten" ha ha). De har Hugo, som är lika gammal som Seth och Alva som är två år yngre och en liten "kiwi" i magen, som kommer nästa år. Ja, som ni förstår fick vi varsin pojke samma år - de tre musketörerna - det är hur coolt som helst tycker jag. Bror min är grymt musikalisk och har utbildat sig inom detta ämne, men efter fyra års heltidsstudier och två års halvtidstudier på högskolenivå omskolade han sig och tog magister i eknomi. Nu jobbar han alltså som ekonom, men spelar en del på fritiden. Han är väldigt händig (där har vi familjeådran igen, men den tar sig uttryck på annat sätt än för oss "kvinnfolk", men väldigt lik pappa ;)) och han har alltid något projekt på gång i huset de bor i. Han är en väldigt varm och rolig människa och hittar han på ett uttryck - vilket han gör ofta - så sätter det sig och folk runtomkring börjar använda det. Mor tuta är ju ett sådant (som vi numer kallar mamma).
Jag tycker mycket om att sjunga när Marcus spelar piano till. När vi var yngre spelade jag fiol och ville ibland att Marcus skulle kompa ett stycke på pianot. Det var han inte lika förtjust i - kanske berodde det på mitt fiolspel ha ha. Jag tror han gillar mer att spela när jag sjunger, även om det inte blir så ofta.
När vi var barn var vi som familj ute och sjöng ihop. Det tyckte jag var jätteroligt!! Marcus sjöng solo, eftersom han hade fin gossopran och syrran och jag spelade en del fiol. Ja, jag började spela, eftersom syrran spelade-ville antagligen vara som henne :). Jag tjatade och tjatade så jag fick börja ta privatlektioner, eftersom jag var för liten för att få gå i den kommunala musikskolan. Jag tog lektioner i nio år, men tyvärr spelar jag inte längre, så de få gångerna jag tar fram min fiol låter det inge vidare. En melodi som sitter i fingrarna och aldrig kommer gå ur är "Äppelbo" och det passar ju bra nu när jag bor i Dalarna :)
Vi bråkade en hel del som barn och gav våra föräldrar gråa hår, tror jag ;) så några änglar var vi inte, men vi hade även stunder då vi hade roligt.
Jag minns att jag brukade ligga och läsa högt - trots att jag inte kunde läsa. Vi delade rum och jag kan inte ha varit äldre än fem år, eftersom jag började läsa som femåring. Mina syskon blev gaaaalna på mig när jag låg i sängen och hittade på historier som skulle läsas högt för mina gosedjur och de ville sova och ha tyst. Ha ha, ja, det var nog inte alltid lätt att ha mig som lillasyster.
Nä, nu ska jag sluta skriva, kan visst hålla på hela kvällen verkar det som. Nu ska jag fixa lite julklappar via nätet till min sjukling till man. Han har JÄTTEhög feber idag och har varit hos doktorn. Hoppas han blir piggare snart!!!
Tack än en gång för att du följer min blogg och intresserar dig för mitt liv!!
Kom ihåg att du är värdefull!
Kommentarer
Postat av: Bonnfrua
Oj vad fint du skriver om oss!!!!!!!!!! Blir riktigt rörd ärligt talat.
Visst var du ibland en jobbig lillasysyter som visste exakt hur du skulle få oss galna och arga. Fast vi var väl kanske inte så snälla som kallade dig "Mia modern" :-)
Kram
Postat av: Lovisa
Åh vad fint du skriver! Blir också alldeles rörd...du har verkligen träffat huvudet på spiken :o)
Vilket bra tips på den där listan om man får bloggtorka :o) Det ska jag ta och göra nästa gång jag inte kan komma på något att skriva om.
Ikväll ska jag äntligen få parkera rumpan i soffan och plita ner ett inlägg. Har haft tusen järn i elden den senaste tiden så jag har inte hunnit skriva något på bloggen :o( Men ikväll ska det bli av!!
Kram på dig!
Trackback