Mitt liv - min vardag

Nu ska jag berätta en fantastisk sak för er. Ja, för oss är det helt fantastiskt fantastiskt =)
Vi har ett par vänner som heter Pontus och Hannah. Pontus jobbar som sängförsäljare i Göteborg - en väldigt duktig sådan. Han har länge tjatat på oss att vi behöver köpa bättre sängar. (Särskilt som vi båda har ryggproblem och så.) Vi har inte haft råd till det, så det har inte blivit av. Nu har Pontus fixat sängar till oss, till ett riktigt bra pris. Igår kom han - från Göteborg - hit för att leverera sängarna. Vilken fantastisk människa han är. Här sitter han och åker nästan fem timmar enkel resa och kommer in genom dörren med ett leende på läpparna, glad att få ge oss dessa sängar. Vilken välsignelse! Pontus är en sån person som blir glad av att ge och hjälpa till. Vilken förebild!!! Det märkliga är att vi har så svårt att bara ta emot... är det svenskt måntro? Självklart betalar vi för sängarna, men till ett RIKTIGT bra pris... Pontus vill ge och blir ju ledsen när vi nästan skäms för att ta emot. Så vi bugar, niger och tackar för sängarna =)
Vi vill härmed tacka Pontus och Sovabutiken i Göteborg som har fixat nya sängar till ett fantastiskt pris till oss!!!


Pontus =)

Nu till nåt helt annat.
När Stefan var på Pastorsakademin sa en av hans vänner där att Stefan pratar på både in och utandning... Ha ha, det stämmer så bra! Det roliga är att det stämmer väldigt bra på den andra herren i huset också. Seth pratar och pratar så man får hål i öronen =) Så ni kan ju tänka er hur jag har det här hemma ;o) Nä, det är inte synd om mig för jag pratar rätt mycket jag också - okej, inte lika mycket som Seth, men mycket. När jag var liten pratade jag säkerligen lika mycket eller mer. Jag kunde ligga på kvällarna och läsa högt ur serietidningar, trots att jag inte kunde läsa, till mina syskons förtret. (Vi delade rum på den tiden). På alla utvecklingssamtal (kvartsamtal hette det då) sa de att jag var ambitiös, duktig osv, men att jag pratade lite för mycket. Stefan fick höra liknande på sina utvecklingssamtal. På onsdag ska vi på utvecklingssamtal hos Seths dagmamma, så då får vi se vad hon säger om vår lilla pratkvarn.

När jag kom hem var det sångstund i vårt sovrum. Seth hade burit dit sin cd-spelare och Gandalf låg där och diggade till Seths musik =)



Nä, nu är det hög tid för mig att sova. Ska ju orka med morgondagen också =)

Kramar