Mitt liv - min vardag

Ja, hur träffades Stefan och jag då?
Jo, Stefans bror, Christian, jobbade i kyrkan där jag växte upp. (Han var anställd av flera kyrkor, men det är inte väsentligt i sammanhanget.) Jag var en av "ungdomarna" och vi hängde mycket tillsammans. En dag berättade jag om hur min drömman skulle vara. Christian skrattade gott och sa ungefär: "Vad roligt det kommer bli att se din man sen, för han kommer inte alls va som du tänkt dig. Det kommer bli någon som min... som min bror!" Sen fick han ju detta på hjärnan, så han presenterade oss för varandra såhär: "det här är din tilltänkta." Situationen hade ju kunnat bli pinsam, men både Stefan och jag valde att skämta om det istället. Det blev nog även en del flörtande =). Detta var när jag var 18 år. Christian fortsatte att presentera mig för sina kompisar som "min brors tilltänkta" trots att det inte var något mellan oss då. Stefan och jag hade kontakt och blev goda vänner, men med en viss "flörtighet" i relationen. Faktum är att när Christian och Emma-Karin ett år senare gifte sig så var jag helt övertygad om att Stefan och jag skulle gifta oss. Märkligt på ett sätt, eftersom jag bara var intresserad och inte kär då. Det tog ytterligare nästan ett år till innan vi blev tillsammans.

Efter gymnasiet gick jag bibelskola på Bjärka-Säby och Stefan åkte till USA under hösten och jobbade. Hör och häpna nu alla ni som är unga och läser detta, men vi hade inte riktigt börjat använda Internet då, så vi skrev brev till varandra. Det tog ca en vecka innan breven kom fram. När man flyttar hemifrån och bor på internat och så, så händer det mycket i en - iaf i mig - så jag använde Stefan som en dagbok kan man säga. Jag berättade allt jag kände och tänkte osv, precis som man gör i en dagbok och han gjorde detsamma med mig. Vi lärde känna varandra bra genom brevväxlingen.


Slottet på Bjärka

När nyår kom flyttade han också till Bjärka-Säby och gick med i kommuniteten där. Nej, det är ingen sekt, även om det nästan låter så =) Jag får berätta någon annan gång vad det är för något, för det tar alldeles för mycket tid att förklara det också. På Bjärka-Säby fanns då en bibelskoleklass och sedan de som bodde i kommuniteten, så man är rätt så isolerade och det är skönt när man bor på internat och går på Bibelskola. Btw så bodde Stefan på slottet med de andra killarna i kommuniteten och jag och min klass bodde på anexet. 


Min klass satte upp en musikal, som Stefan också medverkade i. 

Stefan och jag var ofta ute och gick i den härliga naturen där. Vi träffades i pannrummet när jag hade "eldvakten" i slottet. (Man hade som uppgift att ibland lägga i ved i den stora pannan på slottet.) Vi träffades ju nästan dagligen under en period av sex månader, men vi blev inte tillsammans. Det var däremot då jag blev kär, på riktigt, i honom. Det var dock många i vår omgivning som trodde att vi var tillsammans, eftersom vi umgicks så mycket och det lyste nog lite om ögonen på oss. Men det var ett val vi gjorde. Vi skulle båda sluta vara på Bjärka innan vi blev tillsammans. Stefan var dessutom lite trög med att förstå att han älskar mig =) Jag var mer säker på det hela och till slut förstod han att han inte kan leva utan mig ;o).

Så veckan efter att han slutade i kommuniteten kom han hem till mamma och pappa och hämtade mig på motorcykeln och så åkte vi hem till honom. Han bodde med sin mamma då. Min pappas kommentar om motorcykelturen var: "Ta det lugnt nu, för du har dyrbar last". =) Älskade pappa.

Ja, den helgen blev vi förstås tillsammans. Ett år senare förlovade vi oss och ytterligare ett år senare gifte vi oss och det är 10 år sedan i år.


Såhär såg vi ut för ca 10 år sedan =) Hjälpes så unga vi var... (varför har Stefan alltid strumpor på sig, trots värme och sandaler???)

Det är fantastiskt att få vara gift med en man som jag älskat varje dag i över 12 år och som också är min bästa vän. Wow, hur kunde jag få det så bra???!!!

That´s the story about us.