Ett år
Vad fort ett år går. Det är ett år sedan vi hade gravsättning för vår lilla Silas. Det går fort, men tänk så mycket som hänt sedan dess... För ett år sedan trodde jag inte att jag skulle bo i Örebro nu och trivas gott med livet som det är. Han kommer alltid alltid fattas mig. Men livet är ändå gott. Jag är lycklig, även om jag fortfarande sörjer, (vilket jag kommer göra hela livet).
Lilla gubben, jag kommer alltid älska dig!!! Nu ska jag ta med din storebror på Speedway för att titta på vår förra granne när han kör. Jag önskar att du hade kunnat vara med...
Lilla gubben, jag kommer alltid älska dig!!! Nu ska jag ta med din storebror på Speedway för att titta på vår förra granne när han kör. Jag önskar att du hade kunnat vara med...
Kommentarer
Postat av: Kristina
Det är märkligt att tiden går trots sorg och saknad. Jag sörjer med dig men gläds oxå åt att du kan se det ljusa och glädjas över Seth. Livet är inte enkelt, men vi får lite på att Far i himlen håller oss i sin hand ändå. Vad gjorde vi utan Gud ?
Kramar om dig Kristina
Postat av: Catharina
Postat av: Catharina
Jag anar din känsla i detta! Vår Evelina skulle ha fyllt 23 i år och jag sörjer fortfarande. Fortfarande är vissa dagar tunga och tårarna rinner. När man förlorar ett litet barn förlorar man ett helt liv...
kram
Postat av: Miranda
hundratusen kramar till dig, Stefan & Seth ♥
Trackback
