Mitt liv - min vardag

Idag är de (ö)kända baby blues dagen. Tredje dagen efter förlossning kan ju hormonerna ställa till det. Mjölken rinner till, man gråter för inget osv. Jag har ingen sådan dag, förutom det där med mjölken då ;). Jag hade ingen gråtdag med Seth heller. Mina hormoner gör mig nog tvärtom, just nu iaf. Jag har gråtit av glädje istället. Nästan känt mig euforisk...
Jag kunde gå upp och göra gofrukost till Stefan utan att må illa för första gången på åtta månader. (Seth och farmor åkte till skolan tillsammans lite tidigare).
Jag har två fina fina barn, en amazing man, härlig familj osv. Jag mår bra. Den glädjen!! Visst är kroppen mörbultad och det gör ont här och där och det är svårt att röra mig och jag väger alldeles för mycket,  men att må bra... Att inte vara "tung" till sinnes..

Vi var hos barnmorskan och vägde Tess och gick igenom förlossningen. Hon tyckte jag såg ut som en ny människa och jag känner mig så. Jag förstår ju att detta att inte sova mer än tre timmar per natt, som det blivit nu, kommer komma ifatt mig, men som sagt; att inte må illa, att ha bra värden igen. Härligt!

Tess väger lite mindre än när hon föddes, men helt bra!! Hon mår bra! Så skönt efter all oro under denna graviditet.

En annan sak som är roligt är att jag har mer "bebistår" än vad min bebis har :). Du vet, tår som är böjda och inte har rätat ut sig än.

Nu fredagsmyser vi hemma. Vi hoppar över Vips för att ha en familjekväll nu när det är första kvällen hemma tillsammans.
Vi fick alltså komma hem igårkväll runt 20 tiden. Glömde säga det ;). Så skönt! Vi sov allihopa (utom farmor, men katterna också) i vår säng. (Det blir nog inte många såna nätter, men vi ville inte att Seth ska känna sig utanför och han älskar att få sova i vår säng).  Det blev trångt och när Tess var ledsen flyttade jag ut i soffan och somnade där efter ett par timmar. Bra att vi har en skön soffa.

Nu så ska vi titta på film ihop och äta chips :).
Kram