Mitt liv - min vardag

Detta är miitt liv, min vardag och mina funderingar om min tro och livet i allmänhet. När bloggen startades 2008 var jag fru till en pastor, men på senare år har min man bytt jobb och just nu är han säljare inom Örebrodistriktet för ett företag, men bloggen får fortsätta att heta det den alltid hetat. Jag är också mamma till Seth och Tess, som lever och Silas, som inte fick leva.

Födelsedag och akuten.

Den här dagen går inte till historien som en av de bästa i livet - men den har också varit bra på sitt sätt...

 

Jag sov ca 3.5 timma inatt. Jag hade huvudvärk - som jag först inte kom på var den kom ifrån, men sen kom jag på hjärnskakningen... Och jag var allmänt orolig i kroppen, så jag sov dåligt. Tess och Seth sov dock bra för att vara de! Skönt det. 

 

Men sedan började dagen bra. Pappa fyller år idag. 63 år blir han. Men han säger att han blir 36, vilket är vad jag fyller i mars... (Oj oj, vad gammalt det såg ut att vara när jag såg siffrorna såhär. Känner mig dock inte alls gammal - at all!!). Kul att vi har samma siffror i våra åldrar i år :). 

 

Vi sjöng och fikade, så som det ska vara när man firar födelsedag i min familj. 

Grattis morfar. 

 

Det var så vacker himmel över hustaken på morgonen.

 

Jag mådde inte bra utan huvudvärk, yrsel och illamående var mycket värre idag. Jag orkade inte prata i telefon och blev trött vid för mycket ljud. Till slut blev jag lite orolig faktiskt och ringde 1177 igen. Jag sa att jag trodde att försämringen kunde bero på att jag sovit så dåligt, men hon sa att jag var ändå tvungen att kolla upp det, då man inte ska bli försämrad och det är svårt att avgöra vad det beror på. Så vi blev skickade till akuten i Linköping. Det var inte det lättaste, när pappa skulle sjunga på en begravning och behövde bilen (han fick låna sin kusins bil). Jag kunde inte köra ca 5 mil enkel resa utan mamma var tvungen att köra mig och då var ju även barnen tvungna att följa med... Rörigt. 
Pappa bad en bön innan vi for iväg åt olika håll och det kändes skönt. 

På akuten satte vi oss i barnväntrummet och där var vi själva, vilket var skönt. 

 

Det fanns lite att pyssla med (och Tess accepterade mormors knä stora delar av tiden). 

 

En dam kom in och frågade om vi behövde något, såsom smörgås, nyponsoppa, saft, kaffe osv. Wow, det imponerade på mig. Vilken service. Seth fick nyponsoppa och macka och Tess fick macka. Mamma och jag väntade lite och tog kaffe som vi hade med oss, efter en stund. 

Nöjd kille. 

 

Efter en liten stund fick jag gå in för att undersökas. Läkaren kom med en gång och undersökte mig. Wow, vad skönt att slippa sitta och vänta. Han konstaterade att det är en hjärnskakning. Sömnbristen gjorde att jag försämrades idag. Vila och åter vila är medicinen. Jag kommer bli trött och "dan" under ett par veckor trodde han, om jag inte vilar och om det blir för mycket omkring mig. Det är ju bara ruggigt svårt att vila mycket när man har barn, men man får passa på när det går helt enkelt. 

Så en timma från det att vi kom tills jag var färdigundersökt så kunde vi åka hem igen. Halleluja. Vi var beredda på att få vara där i timmar, vilket är vanligt. Det var dessutom fullt överallt i korridoren med folk och ändå gick det så fort... Underbart.

Mina barn är så sjukt duktiga och smidiga att ha med sig såhär. Är så tacksam för det!! Och så tacksam för att mamma och pappa ställer upp i alla lägen!! 

 

Väl hemma igen har eftermiddagen rullat på. 

Tess börjar acceptera att vara hos morfar också:

Läsa lite tillsammans. 

 

Titta på bilder på kusinerna och sig själv. 

 

Hon gillade morfars födelsedagstårta också :)

 

Slicka lite på fatet så allt tar slut :)

 

(Hon fick smaka på grädden och sedan slickade hon lite på skeden och fatet och sa namnamnam...)

 

Nu sover Tess. Mormor och morfar läser och ber med Seth när han ska sova så jag ligger inne i ett mörkt rum bredvid Tess och njuter av tystnaden och mörkret... Kommer nog vara kvar här ikväll och försöka sova ganska tidigt. 

 

Tack ni som hör av er!! Uppskattas sjukt mycket. Jag inser att det var dumt att jobba igår och jag tar detta på allvar och ska göra mitt bästa för att må bra igen!!

 

Kramar i massor!!!

 

 

Go du har ju inte velat att du skulle må så illa idag :( Skönt dock att de tog hand om dig så bra på akuten och snabbt (vilket inte alltid är så vanligt på akuten..)
Nu ber jag för en bra natts sömn och att du mår bättre imorgon, skönt att du är hos dina föräldrar och får stöttning av dem till att hitta på saker med barnen så att du kan vila lite extra.
Kramar

Men kära Maria, hur har Du det? Tur att Du är i goda händer "hemma" hos mamma/mormor och pappa/morfar. Nu får vi be och hoppas att allt blir bra med Dig. Hälsa väldigt mycket till mamma och pappa från Berith och Hans