Mitt liv - min vardag

Detta är miitt liv, min vardag och mina funderingar om min tro och livet i allmänhet. När bloggen startades 2008 var jag fru till en pastor, men på senare år har min man bytt jobb och just nu är han säljare inom Örebrodistriktet för ett företag, men bloggen får fortsätta att heta det den alltid hetat. Jag är också mamma till Seth och Tess, som lever och Silas, som inte fick leva.

Härlig underhållning

Ja, såhär ser det rätt ofta ut här hemma. Seth spexar och Tess skrattar. Båda är nöjda :) Och jag med förstås ;).

 

Idag har Tess och jag varit på Källan - vår öppna förskola i kyrkan. Alltså jag älskar torsdagarna. Det är så skönt att komma dit och umgås med föräldrar och barn. En riktigt härlig boost!! 

Tess och jag var först - som vanligt. Vi lämnar ju Seth i skolan på morgonen och sen är det ingen idé´att åka hem emellan, så vi hänger i kyrkan tills de andra kommer. 

I väntan på de andra :)

 

Kerstin kom straxt efter och de lekte en stund innan sångstunden.

 

Efter sångstunden är det fika och lek. 

Goa barn och föräldrar!! Det var fler barn och föräldrar med, men de kom inte med på bild.

 

 

Seth och Cornelia lekte hela eftermiddagen när vi kommit hem från skolan. Jag tänkte att Tess skulle sova en stund och att jag skulle få ta en kopp kaffe och bara softa när hon sov. Gissa hur lång tid det tog för henne att somna - trots att hon var trött...

En timma!!!

Varför sova när man kan pilla med annat?

 

Detta är inget ovanligt. Hon är svårsövd och sover ju sisådär. Men när hon väl somnat så fick jag 30 minuter med mitt kaffe, mina rån och min egna stund. Tur att hon är så go och glad! (Hon sitter gärna i sängen och pratar och gör sig rolig och är så otroligt medveten om att jag har svårt att hålla mig för skratt när hon håller på). 

 

Ikväll tog det dock bara ca 20 minuter för henne att somna, så det var ju skönt. 

 

Ha det så gott!

 

Blev så glad när jag såg dina livsbejakande bilder,det behövs när livet tär. tycker du gör ett klokt beslut att blogga med bilder när orden och orken tryter. Vi hade barn som inte sov på nätterna så jag anar hur du har det. Man blir slut. har inte själv orkat blogga så mkt på slutet och inte heller läsa och kommentera. Vet inte om du läst hos mig hur livet vänt igen, nu är det bara Gud som kan göra under.Ni får jättegärna be för mig och oss i er kyrka. Ber at du får sova i natt kramar