Det bästa - barnen.
Alltså det här med att ha småbarn när man lever med sviterna efter en hjärnskakning... Jag tog natten inatt så att Stefan skulle få sova första natten på flera veckor. Jag fick gå upp till henne ca en gång i timman och var helt slut när morgonen kom. Stefan är ju helt fantastisk och tog henne from 6:15 (när hon vaknade på riktigt!!!! Hurra vad länge!!!) så jag fick sova ett par timmar innan frukost. Han får kämpa så mycket. Jag hoppas det går bra nu i veckan... Stefan måste sova för att orka med sitt jobb och jag måste sova för att orka vara ensam hemma med Tess om dagarna. Men det kommer nog gå bra. Jag får se till att inte boka in massor och att vila de halvtimmar som damen sover och strunta i disk och sånt.
Stefan har fått migrän nu ikväll. Stackarn. Så han har redan gått och lagt sig. Vi frå se hur natten blir... Jag behöver sova för att orka jobba imorgon och han behöver sova för att bli av med migränen. Gode Gud hjälp oss!
Så nu sitter jag för mig själv och tittar på Mästarnas Mästare med en mugg Kusmi The.
Jag följde inte med till kyrkan idag heller, pga natten som varit och att jag blev så slut efter den. Det gjorde mig ledsen att det blev ett sådant bakslag pga sömnen. Men jag kommer ju inte må såhär hela livet utan snart är jag nog tillbaka helt. Det har ju förbättrats oerhört mycket sista veckan. Oh, vad jag längtar efter att gå till kyrkan. Jag älskar min församling!!! Nästa vecka ska Seth döpas så då kommer jag vara där hur jag än mår :). Han har velat döpa sig sedan i höstas, men vi ville att han skulle gå i vår kyrkas dopskola först så det gör han nu tre onsdagar. Älskade unge. Tyvärr vill han inte vara med på kort så ofta längre, så det blir mest kort på Tess just nu...
Pysselmaja. Ska bli skönt när hon får sitt eget rum och man kan ha det mesta av leksakerna där istället. Lite lär vi väl ha kvar i vardagsrummet, men det mesta får va på hennes rum.
Idag när jag la Tess för hennes första sovvända innan de åkte till kyrkan, så sov katterna på vår säng under tiden. Då kände jag att det allt skulle vara skönt att ibland vara katt och få sova och vila och bara ha det gott :). MEN samtidigt skulle jag inte vilja byta mitt liv mot någonting! Jag lever ett fantastiskt liv, med en underbar man på alla sätt, två fina goa barn, ett jobb jag trivs med och detta att få vara hemma med Tess på dagarna - och Seth på eftermiddagarna... Vilken förmån. Visst längtar jag till en tid då jag kan sitta med en bok i lugn och ro och få läsa. Att hinna göra saker utan att kolla var Tess är eller om hon pillar och plockar på något som hon inte får... MEN jag skulle aldrig vilja ha en dag utan henne eller Seth. De är mitt bästa! Jag förstår att man kan bli trött på sina barn, men att säga "usch" - eller liknande - i samma mening som man pratar om sina barn och mena dem... Det förstår jag inte. På riktigt är mina barn mitt bästa!!! Men nu svävar jag bort... Jag skulle ju visa en bild på katterna när de sover :)
Två pälstussar som är så goa (och rätt så störiga ibland när de piper, jamar, busar och slåss på nattetid).
Kommentarer
Postat av: Anonym
Men kära Maria! Vad hände när Du råkade få en hjärnskakning? Var det någon som ville göra Dig illa eller var det en ren olyckshändelse? Skönt att höra att Du är bättre, men av Dina symtom att döma, så var det en rejäl hjärnskakning. Sköt om Dig och hela Din familj. Kram från Berith
Svar:
Maria
Postat av: Berith Stenblom
Hej igen Maria! Förlåt att jag inte skrev mitt namn i rutan ovanför, men jag antar att Du kommer ihåg vem Berith är. Fortsätt att ta hand om Dej! Kram från Berith
Trackback
