Mitt liv - min vardag

Inatt fick min morfar flytta hem till himlen. Min fina morfar!

I måndags ramlade han och fick en rejäl hjärnskakning och blödningar i hjärnan. Han blev inlagd på sjukhuset i Linköping och i tisdags åkte jag och Marcus härifrån Örebro och mötte upp mamma, pappa, mormor och Åsa. Det var gott att få en stund tillsammans och han såg att vi var där även om han inte kunde prata och mest sov.
Så inatt fick han somna in i stillhet.
Han fick vara pigg - så pigg man är som 93 åring - in i det sista (till i måndags) och det är jag tacksam för.

Morfar har alltid varit en spelivink, glad, busig och ung till sinnes. En otroligt fin man!

Jag och mina syskon var dagbarn hos mormor och morfar. Så vi har ju växt upp med dem som en otroligt naturlig del i livet. Träffat dem ofta och ofta sovit över där och varit där på helgerna! Mitt andra hem under uppväxten.

Jag är så ledsen att han inte finns här längre och så ledsen för mormors skull som har levt med honom i 68 av sina 90 år. Samtidigt är det otroligt häftigt att de fått ett så långt liv tillsammans!

Samtidigt är jag tacksam för att han fick somna in lugnt och stilla och fick vara pigg in i det sista.

Men du som ber får gärna be för mormor och min mamma!

Morfar du är alltid älskad och aldrig glömd!!
Kram