Ny upplevelse
Igår var jag med om något märkligt och läskigt. Vi är ju sjuka här hemma och i onsdags tyckte jag att det blev lite bättre. Men Igår när jag vaknade var det sämre. Jag blev superandfådd så fort jag stod upp och hjärtat rusade. Mitt hjärta rusar då
och då och jag har kollat upp det och det ska inte va något farligt. Men igår slutade det aldrig att rusa och jag blev mer och mer andfådd och det svartnade för ögonen när jag stod upp. Jag ringde 1177 för jag tänkte jag kunde få en tid på jouren, men
jag blev hänvisad till akuten. Stefan var ju i Stockholm, men mamma och pappa kom och mamma var hos barnen och lagade mat till dem. Underbart!!
Pappa skjutsade mig till akuten, för det fanns ingen plan på att kunna köra själv. Han släppte av mig och väl där gick allt fort. Jag blev inlagd på ett rum direkt med flera sköterskor som tog hand om mig och kopplade upp mig på EKG och sånt.
Läkaren kom också på stört. Detta gjorde mig faktiskt nervös och orolig, för det har aldrig gått så fort tidigare. Min puls låg runt 180 hela tiden. Jag fick träffa överläkaren på kardiologen, som hade jour. Hon lugnade mig direkt att det inte var
något farligt och man kan inte dö av detta och det går att behandla.
Sen fick jag en medicin insprutad i armen. Innan sa de att vissa tycker det känns som en att få en hästspark i bröstet och att vissa inte tycker det känns särskilt mycket. Men att hjärtat typ "startas om" så det känns ju. För mig gjorde
det inte ont, men galet vilken märklig och obehaglig känsla det var.
Men pulsen gick ner. Sen fick jag vila en stund innan nytt EKG som visade att allt stod rätt till igen. Jag kommer följas upp på kardiologen och vad jag förstår finns det behandling för att få hjärtat att sluta rusa så ofta.
Ja, det var en ny upplevelse. Tack och lov för stt det inte var något farligt! Kommer det tillbaka och inte slutar efter en liten stund ska jag åka in igen. Jag har haft såhär ett par timmar tidigare, men inte åkt in, men nu förstår jag att jag ska åka
in om det inte slutar efter några minuter.
Jag vet inte om det var på grund av den ansträngning som kroppen genomgick hela dagen igår eller om det bara blev så ändå, men febern kom tillbaka idag och jag har ingen röst och hostar och snorar galet mycket. Hoppas det slutar snart.
Jag är så tacksam för vården vi har och får i Sverige! Och denna personer på akuten, som hela tiden är trevliga och lugna när man själv blir rädd och trots allt de har att göra.
Nu önskar jag dej en fin helg!
Kram
Kommentarer
Postat av: Annika
Vad skönt att det gick att åtgärda. Åkte in med ambulans för några veckor sedan för jag hade symtom på hjärtinfarkt. Jag brukar ha förmaksfladder men den här gången blev det riktigt läskigt. Blev även blå om fingertopparna. Håller med om att vi har en jättebra vård och trots att de har mycket att göra så får man den hjälp man behöver och de är trevliga.
Svar:
Maria
Trackback
