Mitt liv - min vardag

Detta är miitt liv, min vardag och mina funderingar om min tro och livet i allmänhet. När bloggen startades 2008 var jag fru till en pastor, men på senare år har min man bytt jobb och just nu är han säljare inom Örebrodistriktet för ett företag, men bloggen får fortsätta att heta det den alltid hetat. Jag är också mamma till Seth och Tess, som lever och Silas, som inte fick leva.

Fortsättning...

Jag är så otroligt imponerad över vår vård i Sverige. Jag har sagt det många gånger förr och kommer fortsätta säga det. Det är tråkigt med alla köer och att människor blir felbehandlade eller inte får den vård de behöver. Men jag har aldrig varit med om det personligen. Både när det gäller all vård Tess har behövt genom åren och allt jag själv har behövt så är jag så nöjd! Jag har nästan bara mött personal som är trevlig och gör allt för att jag ska få det så bra som möjligt. När det gäller Tess så har all personal alltid varit fantastisk! 

Igår fick jag åka till sjukhuset igen, då jag blir riktigt andfådd och trött och får ett tryck över bröstet så fort jag rör mig. Mamma och pappa skjutsade mig, då Stefan är i Stockholm på en jobbgrej. Man tog EKG, blodtyck osv och lite senare fick jag göra en skiktröntgen på lungor och hjärta. Man ville utesluta att jag fått propp i lungor eller vätska runt hjärtat. 

Mamma och pappa hämtade Tess och var med barnen på eftermiddagen och lagade mat till dem osv. Mina föräldrar är fantastiska!! 

Läkare undersökte mig och tittade på skiktröntgen och allt ser bra ut. Tack och lov. Det finns ingen riktig förklaring till att jag blir så andfådd när jag rör mig, men troligtvis har jag en virusinfektion som satt sig på luftvägarna. 

Jätteskönt att allt såg bra ut. Och jag blir så glad att man tar mig på allvar, jag får komma in direkt och göra undersökningar för att se så jag mår bra. Hela tiden med fint bemötande. Jag mår inget vidare idag heller, men nu vet jag att det inte ar något med mitt hjärta och att det inte är farligt. Då blir jag tryggare. 

 

Mina armar är lite tilltygade av alla stick. Som tur är så är jag inte stickrädd :) 

 

Jag tycker att ett av mina blåmärken är lite roligt. Det ser ut som en smajligubbe :) 

 

Haha.

 

Nu hoppas jag att jag får må bra. Är väldigt trött faktiskt. Trött i själen. 

 

Imorgon ska jag göra en MR röntgen på ryggen, som en del av min smärtutredning. Jag som avskyr trånga utrymmen. Gaaaa. Wish me luck :) 

 

Kram

Tack för din kommentar, den värmde.Är också fortfarande hängig men har fått beviljad semester denna vecka. Skulle jobbat helgen med tunga pass.
Tur att det inte var något fel med dina hjärta och lungor. Hoppas att allt gick bra med röntgen. Krya på dig. Kram.