Mitt liv - min vardag

Idag har Seth varit på kalas. Det var en glad kille som åkte dit och som kom hem två timmar senare =).

Ja, hur träffades Stefan och jag då?
Jo, Stefans bror, Christian, jobbade i kyrkan där jag växte upp. (Han var anställd av flera kyrkor, men det är inte väsentligt i sammanhanget.) Jag var en av "ungdomarna" och vi hängde mycket tillsammans. En dag berättade jag om hur min drömman skulle vara. Christian skrattade gott och sa ungefär: "Vad roligt det kommer bli att se din man sen, för han kommer inte alls va som du tänkt dig. Det kommer bli någon som min... som min bror!" Sen fick han ju detta på hjärnan, så han presenterade oss för varandra såhär: "det här är din tilltänkta." Situationen hade ju kunnat bli pinsam, men både Stefan och jag valde att skämta om det istället. Det blev nog även en del flörtande =). Detta var när jag var 18 år. Christian fortsatte att presentera mig för sina kompisar som "min brors tilltänkta" trots att det inte var något mellan oss då. Stefan och jag hade kontakt och blev goda vänner, men med en viss "flörtighet" i relationen. Faktum är att när Christian och Emma-Karin ett år senare gifte sig så var jag helt övertygad om att Stefan och jag skulle gifta oss. Märkligt på ett sätt, eftersom jag bara var intresserad och inte kär då. Det tog ytterligare nästan ett år till innan vi blev tillsammans.

Efter gymnasiet gick jag bibelskola på Bjärka-Säby och Stefan åkte till USA under hösten och jobbade. Hör och häpna nu alla ni som är unga och läser detta, men vi hade inte riktigt börjat använda Internet då, så vi skrev brev till varandra. Det tog ca en vecka innan breven kom fram. När man flyttar hemifrån och bor på internat och så, så händer det mycket i en - iaf i mig - så jag använde Stefan som en dagbok kan man säga. Jag berättade allt jag kände och tänkte osv, precis som man gör i en dagbok och han gjorde detsamma med mig. Vi lärde känna varandra bra genom brevväxlingen.


Slottet på Bjärka

När nyår kom flyttade han också till Bjärka-Säby och gick med i kommuniteten där. Nej, det är ingen sekt, även om det nästan låter så =) Jag får berätta någon annan gång vad det är för något, för det tar alldeles för mycket tid att förklara det också. På Bjärka-Säby fanns då en bibelskoleklass och sedan de som bodde i kommuniteten, så man är rätt så isolerade och det är skönt när man bor på internat och går på Bibelskola. Btw så bodde Stefan på slottet med de andra killarna i kommuniteten och jag och min klass bodde på anexet. 


Min klass satte upp en musikal, som Stefan också medverkade i. 

Stefan och jag var ofta ute och gick i den härliga naturen där. Vi träffades i pannrummet när jag hade "eldvakten" i slottet. (Man hade som uppgift att ibland lägga i ved i den stora pannan på slottet.) Vi träffades ju nästan dagligen under en period av sex månader, men vi blev inte tillsammans. Det var däremot då jag blev kär, på riktigt, i honom. Det var dock många i vår omgivning som trodde att vi var tillsammans, eftersom vi umgicks så mycket och det lyste nog lite om ögonen på oss. Men det var ett val vi gjorde. Vi skulle båda sluta vara på Bjärka innan vi blev tillsammans. Stefan var dessutom lite trög med att förstå att han älskar mig =) Jag var mer säker på det hela och till slut förstod han att han inte kan leva utan mig ;o).

Så veckan efter att han slutade i kommuniteten kom han hem till mamma och pappa och hämtade mig på motorcykeln och så åkte vi hem till honom. Han bodde med sin mamma då. Min pappas kommentar om motorcykelturen var: "Ta det lugnt nu, för du har dyrbar last". =) Älskade pappa.

Ja, den helgen blev vi förstås tillsammans. Ett år senare förlovade vi oss och ytterligare ett år senare gifte vi oss och det är 10 år sedan i år.


Såhär såg vi ut för ca 10 år sedan =) Hjälpes så unga vi var... (varför har Stefan alltid strumpor på sig, trots värme och sandaler???)

Det är fantastiskt att få vara gift med en man som jag älskat varje dag i över 12 år och som också är min bästa vän. Wow, hur kunde jag få det så bra???!!!

That´s the story about us.

Jag har ju haft lite svårt att komma på vad jag ska blogga om, men nu har inspirationen kommit tillbaka. =) Fick dock ett förslag av min syster vad jag ska skriva om innan inspirationen var tillbaka:

Vad såg du på väg till jobbet? Hände ngt på lunchen?

Så här kommer ett ytterst meningsfullt inlägg om vad jag såg på väg till jobbet:


Dalälven och lite vägarbete. Som ni ser är det mörkt när jag åker till jobbet...

På väg hem ser man lite mer:


Vägarbete och vägarbete och det kommer hålla på till hösten 2011. Stenarna stod jag bredvid i kanske 10 minuter när jag väntade på vägarbetslotsen, som skulle leda oss framåt. Längst ner åker vi efter lotsen. Den bilden skulle jag kunna filosofera över någon dag ;o)

Jahapp, det var min väg till och från jobbet =) Vad jag gjorde på lunchen... Jo, jag åt mackaroner och köttfärssås och pratade med mina kollegor =)

Fick ju även ett förslag om att berätta hur Stefan och jag träffades, så det kommer endera dagen.
Hoppas du har haft en bra början på denna vecka!!!
Kramar

Ärligt talat, våra katter är inte som andra (tror jag).
De jagar ju fåglar och möss, så vi har satt på dem "pinglor" på deras koppel, så att det hörs när de kommer gående/smygande. Hjälper det??? Inte mycket... De tar ju in möss ofta och en och annan fågel, men dem lämnar de oftast utanför dörren.

Idag efter jobbet, låg jag och vilade på min säng och läste med Gandalf på magen. Plötsligt börjar det låta massor nere i källaren och Gandalf och jag "sprang" dit. Vad får jag då se? Jo, Frodo och något stort, massor fjädrar och blod. Jag ville inte gå ner för att titta närmare på det, utan ringde Stefan.

Ja, jag vet att jag är en mes (mespropp är mitt andranamn ha ha) men jag är sådan som, när jag var liten, räddade flugor och släppte ut dem hos kossorna... Jag är ingen jägare, jag tycker inte om döda eller halvdöda djur... Så är det bara. Jag är stolt över att jag kunnat ta hand om de möss katterna släpat in när Stefan varit borta. Men någon stor fågel, det tar jag inte hand om. I väntan på att Stefan skulle komma hem, stängde jag in mig i vårt sovrum, för jag ville inte att katterna skulle komma släpandes med någon fågel till mig. Frodo mötte upp Stefan med blodiga fjädrar i munnen, ute på garageuppfarten. Det Frodo lyckats fånga (antagligen, annars har hon tagit den död) var en stor DUVA, inte en liten en utan en normalstor, som alltså är nästan lika stor som hon är. Hur fick hon med sig den och hur fick hon in den genom luckan??? Knäpp katt, men fantastiskt duktig jägare. Stefan tog hand om duvan och jag dammsög upp fjädrarna och Stefan städade upp blodet.


Rovdjur... men otroligt mysiga och söta.

Nu blir det Idol och läsa bok =) Skön fredagkväll med andra ord. (Seth och jag fredagsmyste med Jonas, Ulrica och pojkarna förut och det var roligt. Det var länge sen, så det var verkligen dags nu, men nu är det skönt att tystnaden lagt sig i huset och jag får vara ensam med min bok och Idol. Jag trivs =)). 

Nu till dagarna i Ullared.
Vi - 18 personer - möttes upp vid lunchtid och fick gå "backstage" till ett konferensrum där vi fick en fin lunchmacka och information om Gekås. Personalen var helt fantastisk. För er som kanske har sett programmet "Ullared", så var Morgan där. Jag har inte sett ett enda av dessa program, men har ju inte undgått att det blivit en grej kring honom. Min svägerska Lovisa tog naturligtvis kort på sig och honom, men jag har inte fått hennes kort än, så jag kan inte visa =) Det var hemskt gulligt iaf.


Jag, Hannah, Lovisa, mamma och Åsa.

Vi fick varsitt "shoppingkit" med druvsocker, karta, kaffebiljett, presentkort osv. Så efter att vi fått lite VIPbehandling gick vi runt och handlade. Det var super för jag fick tag på många julklappar och födelsedagspresenter till framförallt Seth. Jag hittade smyckes- och scrapbookpyssel till mig själv och en del kläder. Seth fick en liten present när vi kom hem, en cd-skiva med Ted Gärdestad =) Oj, vad glad han blev. Jag får försöka komma ihåg att berätta varför han gillar Ted någon annan gång.

Vi bodde i stugbyn och på kvällen möttes allihop upp för att gå till "spa-avdelningen". Vi satt i en varm kåta med en eld i mitten och grillade kyckling. Det var sådär härligt glad stämning så man bara mår bra. Hannah och Peter är helt fantastiska människor. De hade sin dotter, Liv, med som sprang runt och var allmänt söt =). Hannahs mamma, Linda, var också med. Hon är ju pastor i Arken och det var spännande att prata med henne om hennes projekt och resor till bl a Filippinerna. Vilken människa hon är som verkligen brinner för de fattiga och utslagna i världen. Peter har en hjärna man skulle vilja kunna titta in i. Vilken underbar humor och härliga kommentarer! Hannah är varm och en sån person man vill ha som bästa kompis =) Det var ett härligt gäng med tjejer från Skåne och Blekinge och så vi. Det var mycket skratt och härlig stämning, som sagt. Vad roligt det är att träffa människor från andra delar av Sverige och bara ha roligt, trots att man inte känner varandra innan.

De flesta av oss gick ut och badade i 40 gradig vedeldad tunna. Det var underbart! Minusgrader i luften, stjärnklar himmel, varmt vatten och att bara få sitta och mysa och prata med mamma, Åsa och Lovisa. Det är den stunden som är min favorit under de här dagarna. De här två dagarna kommer finnas kvar i hjärtat lääääääänge. Det var länge sen jag mådde så bra!!


Här är vi på väg och har stannat för fikapaus. Åsa tog egen bil, men vi möttes upp vid Gekås.


Lunch, shoppingkit, Hannah och Liv, grillning och badtunna.

På tisdagen gick vi och handlade det sista vi ville ha och sedan åkte vi hem och som jag sa i förra inlägget så tog resan - i åktid - 9 timmar. Vi åkte därifrån 10:30 och Seth och jag var hemma ca 21:30. Seth har varit hos farmor på hennes jobb. Hon är lågstadielärare så han har gått i skola och var superduktig och stolt.

Nu ska jag läsa en bra bok jag håller på med och vänta på att Stefan kommer hem från jakten. Tyvärr?? sköt han inget, men hans jaktkompis sköt en bock, så lite kött är med hem.

Kom ihåg att du är värdefull!!